onsdag 30 november 2016

Sommaren 2013 och precis hitflyttade, då träffade jag på en fågelskådare som bland annat berättade att man inte rapporterat några tofsmesar från Bödaskogen på hela trettio år!
Vet inte om det stämmer, har hört rykten om en och annan observation de senaste åren men vill ha bevis....fotobevis.
Hur gör man då detta enklast?
Jo, man startar upp en skogsmatning på lämplig lokal.
Talgbollar, jordnötter och frömatare installerades således i stor gran och vips, "projekt tofsmes" har startat!
Meningen är att matningen ska hållas igång hela vintern, eventuellt måste man byta plats några gånger, allt för att lokalisera eventuella "tofsar".
Första observerade art som tog för sig av godbitarna blev en nötskrika....tja, alltid en början.




tisdag 29 november 2016

Det blåste rejält i helgen och solnedgången i sundet blev något extra.
Vid inseglingsrännan till Byxelkroks hamn passerade inga båtar denna kväll, det var alfåglarna som stod för "trafiken" runt sjömärket.


I det dramatiska kvällsljuset blev fyren på Toknäs udde extra vacker.


måndag 28 november 2016

Äntligen kom det ett snöfall som åtminstone snuddade vid den så omtalade fåken.
Som en blixt från klar himmel drog snön in från norr samtidigt som vinden ven i 17-18 m/s.
Skarvarna på palissaden i Nabbelund kurade hårt när flingorna piskade horisontellt.
Fantatiskt fotoväder....i några minuter, sen var allt över.
#växlandeväder 



söndag 27 november 2016

Efter en härlig vandring ut till bodarna längst ut på Vässby är jag tillbaka vid bilen.
En pilgrimsfalk flyger snabbt förbi mot väst, ser den bara som en mörk siluett men hinner skjuta av några bilder. Senare, i datorn, visar bilderna att det rör sig om en vuxen pilgrimsfalk.


Kosan ställs sedan över till öns västra sida och efter en dryg halvtimmes bilfärd, kör sakta, passerar jag kvarnen i Jordhamn.
På en av raukarna några hundra meter norr ut sitter en fågel, ser ut att vara en falk.
En gissning om att det är samma pillefalk som flög förbi i Vässby far genom skallen.
Men denna pilgrimsfalk är inte samma som "vässbyfalken", detta är en yngre individ.
"Gillbergafalken"!


lördag 26 november 2016

Två timmar skull "slås ihjäl" i Borgholm och naturligtvis blev det en promenad längs havet.
En stor flock med tofsvipor lyfte från en liten ö.....


....och trutar fanns det också gott om.


Till och med ett par prutgäss hade rastat på en nu övergiven ställplats för husvagnar.


Spår efter en tid med tåg (ordvits) signalerade fortfarande för....ja gud vet vad!


Stans vackraste skyltar, ja den står Krutans, eller om det nu heter Krutbodens Café för.....stiligt!



Den större hacken höll till i talldungen inte långt från dammen, dammen som var full med gräsänder.
Änderna studerades av alla förbipasserande "hundrastare" men spetten, den tog ingen notis om.


Men det är klart, huvudpersonen vid dammen är nog ändå den här figuren.





fredag 25 november 2016

Sångsvanarna på en översvämmad åker lever nu en rofulld tillvaro, gott om mat, lättillgänglig på lagom djup.
Sädgäss och en och annan bläsgås flyger högljudda rakt över, vill landa men flocken ser mig i bilen och viker av mot Långkärr.
Svanarna slipper trängsel med gässen....för denna gång.


Lite längre norrut sitter hökugglan kvar, nu spanandes från högsta granen i dungen.


Senare på dagen hade den valt en lägre utkiksplats, härifrån gjorde den jakträder ut över åkrarna.


torsdag 24 november 2016

Siluetten i björktoppen känndes omisskännelig när jag susade förbi med bilen.
På hemfärd från ett verkstadsbesök i Borgholm och flera tusenlappar fattigare fick ugglan mig på ett betydligt bättre humör.


Uttrycket och ögonen är något alldeles speciellt, en blick man inte glömmer.





Längre upp i björken lär hen inte komma.

onsdag 23 november 2016

I eftermiddag visade en forsärla upp sig fint.
På dom gamla träpalissaderna  i Nabbelunds hamn letade den insekter i solskenet.
Det verkade faktsikt finnas en hel del flygfän i luften.


Efter en stunds uppvisning försvann den, antingen under någon av bryggorna, eller drog den helt enkelt vidare söder ut.


tisdag 22 november 2016

Tror aldrig jag har upplevt en lika tyst skog som denna förmiddag.
Hornsjöns avlövade skog kändes nästan spöklikt tyst!


En bortflyende råbock var det första tecknet på liv, annars syntes bara tecken på....gammalt liv.


Tills en urfågel plötsligt dök upp!
En imponerande och skräckinjagande urtidsfågel huserar alltså i dessa marker, oväntat.


Till sist hördes äntligen ett bekant läte. Visslingar och svaga trummande på en död gren.
Nötväckan fick skogen att återgå till det normala.


Det helt normala......


måndag 21 november 2016

Det ser lovande ut!
På många ställen breder nu hela sjöar ut sig över åkermarken och förhoppningsvis är grundvattnet på väg mot normala nivåer.
Det var längesen denna klippa spred bäckens vatten över hällarna.
Ingen bäck för öringen, däremot är det säkert det snyggaste bäckutloppet på Öland!


söndag 20 november 2016

Att sitta i skiten och gilla läget, ja det måste väl ändå vara dyngbaggens måtto.
En artikel i Ölandsbladet den 17 augusti står det att läsa om forskningen på dessa skitälskande baggar.
Dyngbaggarna gillar tydligen Öland för all skit som finns här, tja, alla är vi ju olika.....
http://www.olandsbladet.se/oland/forskning-pa-olandsk-koskit/


Denna bagge fotades häromdagen, mitt under perioden för den så berömda supermånen.
Mitt heta tips är att denna dyngbagge är den sällsynta månhornsbaggen...såklart!


lördag 19 november 2016

Målet var att leta skärsnäppor på Neptuni.
Hittade inga snäppor men hamnade däremot mitt i en pågående fotosession där en häst stod i centrum.


Vill man ha snygga bilder på en häst, ja då är Neptuni ett bra val.


Hoppas att det går bra med avslutningsarbetet....vad kan egentligen gå fel med en så snygg häst som fotomodell!






fredag 18 november 2016

Dagen har erbjudit regn, en hel del faktiskt, först sen eftermiddag slutade droppandet.
Hildur är glad, hon har fått tillbaka sitt vatten och breder nu ut sig ända fram till traktorvägen.
Den där tisteln "mitt i" har fått det blött om tassarna och lär nog flytta till ett annat område nästa år.


Kajmanen som tar luft är av en annan åsikt, hen trivs i det återuppståndna träsket.
För det är väl en kajman......?


torsdag 17 november 2016

Igår låg dimman tät, idag sol från en klarblå himmel.
Halvägs ut till bodarna nu, här har det varit kyligt den senaste tiden men idag är det stilla och solen värmer gott i ansiktet.
Det visslar till svagt några gånger och en fågen drar förbi på ganska nära håll.
Hinner få in den i kikaren och uppfattar ett, i ljust och mörkt, kontrastrik tecknad kind, sen flyger den rakt in i solen. Hinner tänka berglärka.
När den sen kommer ut ur solen hinner jag få iväg några skott med kameran men då är fågeln på väg bort.
Så sitter man då här med bilderna och får inget facit.
Är "kilen" på sidan under vingen en ledtråd.....Irriterande att inte få klarhet!




Jodå, har fått det bekräftat att det rör sig om en berglärka.....skarpt tecknade sidor och en ljus mage samt på någon bild antydan till ansiktsmask,.....gött!
Tack för hjälpen Markus :)

onsdag 16 november 2016

Nya ägaren av Högby fyr lär ha många projekt att ta tag i, den vindfällda flaggstången hoppas jag blir en av dom första.


En flaggstång har ett starkt symbolvärde.
Flaggor som är hissade dygnet runt är inte ok, vimplar som ser ut som en fransad jätteknut är inte hellr ok.
En vindfälld flaggstång över tomtens staket känns inte heller ok.
Flaggstång och flagga ska vårdas och när man ser en flagga på halv stång, ja då blir symbolvärdet än mer påtagligt.







tisdag 15 november 2016

.....Johnny Lind ligger kvar i det dagvåta gräset. Hans sig sauer p226, samma vapen som används av U.S Navy SEAL,s, ligger precis utom räckhåll. Grästuvan som skiljer Jonnys högra hand från att nå sitt vapen har tydliga spår av spillning från en stor flock av den vackra sidensvansen.
Spillningen är röd, samma färg som rönnbär eller möjligen oxelbär, svårt att avgöra utan att smaka, bägge bären hör till sidensvansarnas favoritföda.
Fågelflockens klingande läten hörs som klockor i den fuktiga morgonluften!


Ljudet från en flock sidensvansar är svår att skilja från en liten mässingsbjällra som faller klingande till marken och rullar över den knackliga öländska kalsktenshällen, inte den grå kalkstenen utan den röda.


När Jonny når sitt vapen med fingertopparna känns kolven kall och fuktig, trots att kolven har speciallindats med gaffatejp. En liten tråd från gaffatejpet fladdrar i morgonbrisen och Jonny tänker att han måste ta omvägen till Jula för att köpa mer tejp. Reklambladet från företaget hade denna vecka extraerbjudande på gaffatejp av bra kvalitet.
En skarp knall skär genom morgondimman och bajset från sidensvansarna slår plötsligt upp i Johnnys ansikte...jo, det var som Johnny anade, oxelbär!
Kulan från krypskytten missade hans huvud med en hårsmån men lillfingret på Johnnys högra hand slets bort samtidigt som flocken av ljungpipare skrämda lyfter från den nyplöjda åkern.


Johnyy rullar med stor ansträngning runt samtidigt som den andra kulan slår in i plåten på en grå scania av äldre modell, förmodligen är lastbilen som numer är skattefri eftersom den klassas som veteranbil.
Kulans kraft är så våldsam att bilens vänstra backspegeln böjs bakåt med ett knakande läte.
Av lätet att döma är krypskytens vapen en studsare av kaliber 6,5-55.....en älgjägare!?


Kulans rikoschett viner vidare genom högt gräs och träffar oturligt nog en flock av vitkindade gäss.
Gässen lyfter med ett outhärdligt dån! En fjäder från ledargåsens mindre täckar virvlar som en ensam snöflinga genom luften när Johnny plötsligt........


Läser just nu Keplers senaste bok!
Har han fått hybris på långdragna beskrivningar av omgivningen, eller vad har egentligen hänt?
.....Johnny Lind ligger kvar i det dagvåta gräset. Hans sig sauer p226, samma vapen som används av U.S Navy SEAL,s, ligger precis utom räckhåll. Grästuvan som skiljer Jonnys högra hand från att nå sitt vapen har tydliga spår av spillning från en stor flock av den vackra sidensvansen.
Spillningen är röd, samma färg som rönnbär eller möjligen oxelbär, svårt att avgöra utan att smaka, bägge bären hör till sidensvansarnas favoritföda.
Fågelflockens klingande läten hörs som klockor i den fuktiga morgonluften!


Ljudet från en flock sidensvansar är svår att skilja från en liten mässingsbjällra som faller klingande till marken och rullar över den knackliga öländska kalsktenshällen, inte den grå kalkstenen utan den röda.


När Jonny når sitt vapen med fingertopparna känns kolven kall och fuktig, trots att kolven har speciallindats med gaffatejp. En liten tråd från gaffatejpet fladdrar i morgonbrisen och Jonny tänker att han måste ta ovägen till Jula för att köpa mer tejp. Reklambladet från företaget hade denna vecka extraerbjudande på gaffatejp av bra kvalitet.
En skarp knall skär genom morgondimman och bajset från sidensvansarna slår plötsligt upp i Johnnys ansikte...jo, det var som Johnny anade, oxelbär!
Kulan från krypskytten missade hans huvud med en hårsmån men lillfingret på Johnnys högra hand slets bort samtidigt som flocken av ljungpipare skrämda lyfter från den nyplöjda åkern.


Johnyy rullar med stor ansträngning runt samtidigt som den andra kulan slår in i plåten på en grå scania av äldre modell, förmodligen är lastbilen som numer är skattefri eftersom den klassas som veteranbil.
Kulans kraft är så våldsam att bilens vänstra backspegeln böjs bakåt med ett knakande läte.
Av lätet att döma är krypskytens vapen en studsare av kaliber 6,5-55.....en älgjägare!?


Kulans rikoschett viner vidare genom högt gräs och träffar oturligt nog en flock av vitkindade gäss.
Gässen lyfter med ett outhärdligt dån! En fjäder från ledargåsens mindre täckar virvlar som en ensam snöflinga genom luften när Johnny plötsligt........


Läser just nu Keplers senaste bok!
Har han fått hybris på långdragna beskrivningar av omgivningen, eller vad har egentligen hänt?

måndag 14 november 2016

Har det inte varit lugnare med tidig julreklam i år? 
Känns inte lika mycket av "ho ho ho" eller "jingle bells" i tv reklamen, något man ju så innerligt längtar efter i slutet av oktober.
Sååå......dags att "tanka på" med ett par "julfåglar"


Domherren är ju väletablerad i julkretsar medan steglitsen kanske ligger en bit efter.
Ge steglitsen julstatus!