måndag 31 oktober 2016

Extremt lågt vatten och man kan vandra långt, långt ut på Sörlångören.
Känns som man inte kan komma längre öster ut, åtminstone inte torrskodd.
Vyn in mot Högby fyr blir annorlunda.


söndag 30 oktober 2016

Den är så medveten att jag står på 50 meters avstånd.
Dessutom har jag vinden i ryggen, konstigt att den inte flyr hals över huvud.
Just nu går skabben hårt åt Öländska rävstammen, hoppas denna är frisk.




lördag 29 oktober 2016

Det händer alltid något på strandremsan utmed Neptuni.
En fjällvråk störtdyker efter ett byte nere vid sjöbodarna.


Utmed kalkhällarna flyger ett gäng pipare förbi.
Kustpiparna avslöjar sig på sina svarta armhålor medan en av fåglarna har rent vita, en ljungpipare.


Men vad är det här för spår?
För stora för  ett rådjur och hade det varit vildsvin skulle bakklövarna troligen synts.
Älgkalvar då? Nja, visserligen är Ölandskalvarna riktigt små men inte så här små väl?
Jag gissar på att lösdrivande får!





fredag 28 oktober 2016

Det har väl inte undgått någon att senaste tidens östliga vindar har dragit med sig massor av östliga fågelrariteter. Taggad av läget har man som en luffare dragit omkring på stränderna i hopp om att hitta någon rar art. Mången konstiga strandfynd har man passerat.
En av dom mest sevärda fynden är faktiskt den här!


Lowe, du skulle ha varit med denna dag!


torsdag 27 oktober 2016

Råbocken, helt ovetande om min närhet, har precis rest sig upp från sin "lega".
Solen har inte gått upp och lär inte göra så på hela dagen.
Tidig höstmorgon på Ölanda.


Det finns dock hopp om ljusare tider, gråsiskan har valt en gren som ger en föraning om vårens blommande träd.....optimistiskt träd!



onsdag 26 oktober 2016

Morgonen startade med att leta av fyrön uppe på "norra".
Fina domherrar hängde i gråbostänglarna och ett gäng vinterhämplingar tjattrade vid brofästet, annars var det ganska stilla denna soliga morgon.
Ingen rörelse vid Björnsnabben heller, förutom den där fjällvråken som svepte förbi.
En vandring utmed Neptuni gav några kustpipare och en ljungpipare men fortfarande inga skärsnäppor.
I Byxelkroks hamn höll ett par svarta rödstjärtar till men det var först när området kring Tokenäsfyren letades av som jag stötte på denna badande gynnare!


Jodå, även sibiriska järnsparvar måste ta sig ett dopp.


Det var i kåsorna mellan fyren och bäckens mynning som lockade till bad.


Kul miljö att fota denna förlupna östliga raritet!


Bilder på torr fågel har efterfrågats....torrare än så här blev det inte......



....tros att fågeln gjorde tappra försök,


tisdag 25 oktober 2016

I gårdagens blogg påstod jag att det regnat mellan 50 och 70 mm sen i torsdags.
Ny information säger att rätt siffra ska vara 100 mm....men det behövs mer, mycket mer!
I en intervju på lokalnyheterna hörde jag någon säga...
-För att återställa grundvattennivån måste det regna, alternativt snöa, varje dag fram till februari/mars.
Oj!



måndag 24 oktober 2016

Under några dagar har det kommit en del regn.
Hörde att vi fått 50 mm sedan i torsdags, Borgholm hade fått 70 mm, inte så mycket.
Nere i Hildurs kärr är det fortfarande torrt....mer regn behövs!
Igår på seneftermiddagen blev det plötsligt ett fantastiskt ljus uppe i "Kroken".
Ovädersmoln med åska och hagel kom in från ost, vilket ljus det blev över Tokenäs udde.


Nu blir det systemåterställning av min krånglande dator, vi får se hur det slutar.....


söndag 23 oktober 2016

Det blev en hel del att stå i under lördag förmiddag.
Många rara fåglar skulle beskådas och den där lilla grå sångare som skymtade förbi i snåren på Tokenäs udde fick vänta....tills i eftermiddag.
För där satt den igen, samma plats och med lika utseende, ja det är samma fågel.


Solen glimtade till och pippin blev plötsligt ganska medgörlig framför kameralinsen.


Idag var den helt tyst.....


....men igår hördes ivriga lockläten.


I mina gamla slitna hårdrocköron lät det inte som en vanlig gransångare.
Tristis?


lördag 22 oktober 2016

En ny dag, en regnig dag, en dag som aldrig blev riktigt ljus men skulle, trots vädret, förgyllas av diverse rara fågelarter.
Gårdagens ökenstenskvätta höll även idag till runt sjöbodarna norr om Byxelkrok men det skulle dyka upp ytterligare en individ.
Robin Isaksson "betade av" strandlinjen söder om "Kroken" och det dröjde inte länge förrän ökenstenskvätta nummer två visade sig.
Fantastiskt!

 
Men vi skulle inte nöja oss med denna "öken den 2:a", det var den sibiriska järnsparven som drev oss vidare. Vi har letat efter den länge och mången mil har passerat under sulorna senaste veckan.
Men idag gick det lätt!
Vi var en trio skådare som fortsatte strandvandringen söder ut....vi behövde inte gå speciellt långt!
Plötsligt flög den upp, den sibiriska järnsparven satt precis framför oss!
Sanslöst!


Följeslagarna i "skådartrion" som "gjorde det" var Robin Isaksson....en riktig slitvarg i fält!


Samt Kristoffer Stighäll, projektledare för Projekt vitryggig hackspett.


Dom gamla järnspikarna på båtvraket fick plötsligt sällskap av "järnsibben" och någon sa att det ösregnade.....gjorde det?



fredag 21 oktober 2016

Vilken fantastisk fågelhöst det har varit....och är fortfarande!
I morse vandrade jag utmed den södra delen av Neptuni.
Började vid stenupplaget strax norr om Byxelkrok och fortsatte norr ut.
Vid sjöbodarna dök det plötsligt upp en "skvätta" som visade sig vara en ökenstenskvätta!


En ovanlig rackare som  inom en timma drog till sig en hel del "skådare".
Munter stämning i skådarleden, så pass att några firade fyndet med "jäger"!


Utöver "skvättan" kunde snösparv, forsärla, skärpiplärka och två svarta rödstjärtar beskådas.


Det blev en fantastisk fågelmorgon, nu återstår bara den sibiriska järnsparven och den ska naturligtvis hittas på "norrudden"....bara att snöra på sig kängorna igen.

torsdag 20 oktober 2016

Senaste veckan har jag sett dom i stora antal, kan nu räknas i fyrsiffriga antal.
Deras ivriga läten, oräddhet, deras fräcka siluett med sin långa pennlika stjärt.
Vår alldeles egna undulat.



onsdag 19 oktober 2016


Rödstjärtar från öst invaderar Öland!
Det går inte att reda ut tillhörighet.....DNA test krävs!
Denna satt nere på udden sen eftermiddag.
TOPSAS!




tisdag 18 oktober 2016

Fortfarande lyser sidensvansarna med sin frånvaro, det är faktiskt inte så konstigt.
Det finns ingen mat!
Torkan har tagit bären så flockarna av sidensvans lär dra till andra jaktmarker.
Någon enstaka mindre flock har dock stannat till för att få i sig nåt ätbart.
Längst ut på "Trollskogsudden" såg det ut så här häromdagen...


måndag 17 oktober 2016

Plötsligt händer det!
Ute på udden strax norr om Dödevi strandängar hittades denna sena eftermiddag en ökensångare.
När fyndet fick "fäste" på sociala medier, ja då gungade hela ön till.
Den övervikt som azurmesen skapat till fördel för södra ön, vägde nu liksom tillbaka till fördel för norra Öland....så kul!


Solen var på väg att försvinna och det blev en kampmot tiden för många skådare.
Skulle man hinna innan mörkret la sig över udden.
Några få hann, andra får förlita sig till att pippin finns kvar även imorgon.


Dagens hjälte heter Daniel, hans fynd har gett udden ett helt nytt namn.
Har ingen aning om vad udden hette i går.....idag heter den dock "ökenudden".
Grymt fynd Daniel!



söndag 16 oktober 2016

I tre dagar har vi knatat runt på norra delen av ön i jakt på den sibiriska järnsparven.
Många andra fåglar har stötts och och kikats på men "sibbjärnen" har lyst med sin frånvaro.
På södra delen av ön har dom sex stycken av denna för Sverige så ovanliga art och vi här i norr vill naturligtvis stoltsera med en "egen"  sibirisk raritet.
Denna morgon bar det emot att "tröska" strandmållor en dag till, jag föll till föga.
Kosan ställdes till södra delen av ön och det kändes lite som ett misslyckande.....men!
I Grönhögen skulle det finnas en stationär pippi, där fanns ingen när jag kom fram.
Strax söder om, vid Paboäng, dök en annan sibirisk järnsparv upp under förmiddagen....den visade sig inte heller för mig.
En tredje individ skulle finnas vid Degerhamn, efter flera timma ställdes kosan dit.
NAPP!


Azurmesen som också skulle ses denna dag, ja den var borta, sparvhöken hade väl fått sitt.
Man få vara nöjd ändå, sibirisk järnsparv hamnade till sist på bild, kul...tros att man fick köra ner till södra ön.




lördag 15 oktober 2016

Det har varit en strid ström av sträckande mesar de senaste dagarna.
Visst är det fräckt när det kryllar av svartmesar i Trollskogens talltoppar och när kungsfåglarnas ivriga födosök kryddas med en brandkronad kungsfågel....idag var dom faktiskt två!
Dock..vad slår stjärtmesarnas närgångna födosök, inte mycket!

fredag 14 oktober 2016

Dessa dagar drar ihop sig till en helt galen fågelbonaza, raritetsrapporterna från ön står som spön i backen. Dom flesta fynd är naturligtvis från södra ön men några tappra skådare sliter hårt för att även norra ön ska få sin del i rapporteringen.
Idag skakade vi bland annat fram en östlig svart rödstjärt på Ölands norra udde, denna "stjärt" kan ni beskåda på nedanstående bilder, imorgon ska vi vända på varje sten.....igen.





torsdag 13 oktober 2016

Vilket drag det har varit idag, fågeldrag alltså....i dubbel bemärkelse.
På Ölands norra udde sträckte flock på flock mot öster, fåglarna verkade sikta mot fyren och drog sedan rakt över mot Trollskogen i öst. Sträcket fortsatte förmodligen utmed öns östra kust.
Det var en kul blandning av arter som drog förbi men förmiddagens stora behållning var ändå den stora mängden stjärtmesar, riktiga dunbollar!


En annan dunboll dök upp nere i Grönhögen under förmiddagen, en azurmes fick ön att skälva till och jag tror fanimej att skådarna nere i söder fick ön att kantra något.....det var nämligen väldigt lågt vatten här i norr.

onsdag 12 oktober 2016

Vill rekommendera en vandring utmed Trollskogens västra betade sjömarker.
Man har Grankullavik på ena sidan och tallskog på den andra, här ska man vandra när solen är på väg ner. Börja gärna med den handikappvänliga slingan som leder ut mot dom öppna markerna.


Ofta är det ett myller av fåglar som letar föda i dagens sista värmande strålar.
Dessutom finns det en smedja halvvägs ut till udden, en smedja som inte är så väldigt känd.
Ej heller speciellt välbesökt, men den finns där.
Ägare och driftansvarig för smedjan är den större hackspetten!


Matförrådet finns på nära håll och tallkottarna hämtas i närmaste tall.


"Spettens" smedja finns i en torraka där varje kotte behandlas för att få ut det "gottaste".
En stor hög med "tomma" kottar under torrakan avslöjar "spettens" smedja.....en plats väl värd att besöka.